Nej. Ingen ide

Det går inte. Hur jag än fundrar, så får jag inte till det. Allt jag skriver blir uppstyltat och ointressant, helt ointressant. Helvete också.
Jag kanske ska skriva på english så blir det very funny.Eftersom jag är so verry well on english you now. and so många more people som kan läsa det then. Yes, what a good idea.
Here we go.
I am an old mother, and i am so glad for that. Mina children are so very duktiga. and it isnt my förtjänst. They are mucket smarter än me, all of them. They har väl sett me and lärt sej hur man inte shall do. Thank lord fot that.
You se, so very interesting it blev nu. heller hur.

Människa. Homo sapiens. Monster.

Jordklotet håller på att gå under, men fortfarande är pengar, häftiga fester, snygga kläder, fina bilar, m.m, m.m, det viktigaste i livet.
Jag förstår inte hur vi tänker.
Är vi sönderavlade, vi människor, eller beror det på miljögifter att vi är så korkade att vi inte inser att livet har en helt annan betydelse än att segla runt och se bra ut.
Gå till skolan och titta.
Redan i första klass har tävlingen börjat.
Vi stöter ut den som inte följer med i de korkades regelverk. Den är inte värd nåt, som inte ställer upp och tävlar. Man ska inte nöja sej med en varm jacka, den ska vara dyr också och ha ett märke som talar om att, det här är status, det här har bara riktiga människor, som har det gott ställt. Ni andra, håll er borta från oss duktiga idioter, som hänger med i kommersen, som om det gäller livet. Fast det är precis tvärt om.

Ingenting av värde

Nog är det konstigt, nu när jag bestämt mej för att skriva, så kommer jag inte på nåt att skriva om. Så typiskt mej.
Jag sitter iallafall här och försöker så det knakar i knölen. Det är väl det som är felet. jag ska sluta försöka.
Imorgon ska jag inte försöka alls.

Varför inte prova.

Jaha.

Då är man där. Första gången, vilsen, vet inte hur man ska formulera sej. Kan det finnas nån som vill läsa mitt dravel? Ja ja, det visar sej.

Nu kör vi.

Jag är en kärring som inte är en kärring. Åtminstonde tycker jag inte det själv. Känner mej som en förvirrad sjuttonåring för det mesta. På gott och ont.

Jag tycker om att skriva. Har gjort det sen barnsben. Tyvärr har jag kastat allt i mina försök att hålla hemmet i beboeligt skick.

Meningen med den här sidan finns inte. det är slumpen som fört mej hit, och framtiden får visa vad det leder till. Jag är nyfiken.

Återkommer.